Egensotning med Sotaren och Nasen

Sotaren och Nasen

Sotaren det är den med utbildning och yrkeskompetens. Du kan också bli skorstensfejartekniker men det kräver lite mer tid i skolbänken. 

Skorstensfejarteknikern är den som bland annat provtrycker din skorsten och genomför brandskyddskontroll  medans sotaren är den som rengör din skorsten och kommer på besök med jämna mellanrum. 

Nasen däremot, det är den yngsta lärlingen som fick göra de sämsta jobben och fick sämst betalt. Gissa vem som är nasen i denna händelse?

Generellt vad gäller sotning så kan du anlita en sotare att göra den regelbundna sotningen eller så kan du göra det själv om du gått en kurs i egensoting och fått tillstånd att genomföra detta.

 

Varje hus tillhör ett sotningsdistrikt i kommunen. Hos sotningsdistriktet finns uppgift om vilka eldstäder som finns i huset och när de senast har sotats och brandskyddskontrollerats. När sotningsdistriktet har fått en anmälan om en eldstad får du automatiskt ett meddelande om datum för sotning och brandskyddskontroll. I vissa kommuner utförs brandskyddskontrollen av ett annat sotningsdistrikt eller av räddningstjänsten.

Sotning innebär att brännbara beläggningar tas bort i eldstäder och skorstenar så att risken för en sotbrand minimeras. Varje kommun bestämmer hur ofta sotning ska göras och vad det ska kosta. Tidsfristen beror på klimatförhållande och eldningens omfattning. Oftast baseras fristerna på statens förslag.

 

För att i ett tidigt skede upptäcka fel som kan leda till brand ska eldstäder och skorstenar i hela sin längd kontrolleras ur brandskyddssynpunkt. Kontrollen omfattar även tak och steganordningar. Kontrollen sker med intervall som varierar med typ av eldstad och eldningens omfattning. Intervallen varierar mellan tre till sex år och får endast utföras av en av kommunen godkänd skorstensfejare med lägst examen som skorstensfejartekniker.

Genom att gå en utbildning i egensotning så kan du få tillstånd att sota själv. 

Här beskriver vi hur det går till när Nasen är med sotaren på en egensotning.

Till att börja med så behöver du rätt utrustning. Viskor, rakor, lod, rep och stege är några av de vekrtyg vi använder.

Rakan och sudden används inomhus, i kaminer, spisar och annat som skall rengöras. 

Rådjursklövarna ligger bara där för jag glömde att ta bort dem innan jag fotade.

Viktigt att tänka på är att du kommer bli skitig och att du kommer få skitiga kläder. Dessutom skall du inte heller elda i de spisar som skall sotas då detta gör dem för varma för att kunna sotas.

När du sotar så skall du tänka på att jobba uppifrån och ner, utifrån och in och att använda draget i spisen för att minimera mångden aska och sot som hamnar på golvet. 

Det låter enkelt, men en van sotare är så otroligt mycket bättre på att använda draget än vad en naiv och glad nas är.

Eftersom vi börjar utifrån och jobbar oss nedåt så är det lodet, viskan och repet som är rätt verktyg.

Det är en konst att linda upp repet på rätt sätt. Gör du rätt så har du lodet framåt på axeln och repet med resterande utrustning på ryggen (se bilden på nasen ovan).

En annan viktig tetalj är att när du väl står däruppen på taknocken och stödjer dig mot skorstenen så vill du inte få reptrassel utan du vill att repet lätt skall gå att kastas ut.

Lodets storlek och tyngd beror helt på vilken viska du har och vilken typ av skorsten du skall sota. För egensotning är det viktigt att lodet och viskan kommer ner till botten i skorstenen så därför köper du det du behöver. 

Ironiskt nog är äldre skorstenar mer eller mindre fyrkantiga och viskorna runda…

Det är viktigt att du har glidstopp för stegen. Detta är en extremt bra säkerhetsdetalj för dig och skorstensfejaren.

På taket skall det även finnas stegjärn att gå på så du slipper slira runt på hala takpannor.

Rent säkerhetsmässigt bör du ha fallsele och säkra upp dig med lina så att du har något som hindrar dig från att falla till backen obehindrat.

På ett lite mer personligt plan kan jag avslöja att jag är livrädd för att klättra på stegar. Eller har varit i alla fall. När sotaren kvickt rasslade upp för skorstenen hade jag inteså mycket annat val än att följa med. Nasen kan ju inte stå kvar på marken när sotaren är uppe på taket. Så vipps var nasen uppe på taknocken.

Väl uppe på taket så försöker sotaren ta reda på vilkea av de fyra skorstensrören som används för spisen och kaminen inomhus.

Två yrkestrick är att endera lukta och känna efter var det luktar mat. Eller så skickar sotaren ner nasen som då får ropa in i spisen så hör sotaren var det låter mest.

Ett annat bra tips är att markera på ett tydligt sätt så att du nästa gång ser vad som är köksspis eller kamin eller liknande. 

Som du ser är det en fyrkantig öppning och där skall den runda viskan i. Därför är viskan betydligt större än vad skorstenen är

Sotaren är klok och sänker ner lodet, viskan och repet med en armslängd i taget. Räkna antalet armslängder för då kan du snabbare sänka ner lodet de nästkommande gångerna utan att riskera att lodet slår för hårt ner i botten.

Även inomhus så arbetar vi uppifrån och ner. Här använder sotaren draget så när vi viskar av eldringarna och insatserna så håller vi oss över spisen och låter sotet falla ner i spsen med hjälp av draget.

Vi jobbar systematiskt och tar en del i taget tills dess att vi fått av alla de lösa delarna på ovansidan.

Allt sot sopas ner i spisen. Dock så skall du inte vara för nitisk och för noggran. Skrapar du för hårt på detaljerna så kan du faktiskt skada mer än du gör nytta. Lite skit dödar inte och det är samma sak här. Lämna lite grann, speciellt på de ytor som du hör är keramiska. 

På horisontella ytor skrapar du sotet ut mot sidorna så att det faller ner vidare in i ugnen. På vertikala ytor så sitter det sällan sot och aska så du kan skrapa mindre där

Viskan får de plana ytorna
Sudden när du inte kommer åt
Försiktigt med skrapan
Öppna sotluckan. Det är där samt i askluckan som du tar ut allt sot som du skrapat fram
Askluckan till vänster och sotluckan till höger

Skrapa ut askan ordentligt. Det finns många vinklar och vrår där inne som du kan följa.

Genom att jobba från mitten ut mot kanterna så för du ut allt på ett bra sätt. Ett vanligt misstag under sotningen är att i detta skedet putta askan bakåt, mot skorstenen till. 

Detta kan sätta igen skorstenen och försämra draget. Du kommer också märka detta genom att spisen blir otroligt svårtänd.

När du inte kan skrapa ut mer så tar du fram asksugen. Det finns alltid en nedre inspektionslucka. Denna öppnar du nu. Använd asksugen i askluckan, i sotluckan samt i inspektionsluckan. Med en ficklampa så kan du ofta inspektera om det finns mer sot att få ut. Se till att komma in i alla kanter, krökar och vrår.

Jag sade ju att du skulle bli skitig. Det är smart att tänka efter före nästan jämt. Så även här. Ta fram tvål och handdukar innan du börjar sota.

När du är klar med sotningen så skall du tända i spisen. Då kontrollerar du draget och ser om den är mer svårtänd än vanligt. Visserligen kan det vara så att du behöver hjälpa till med draget genom att elda lite papper i sotluckan, men det finns några vanliga misstag som är bra att tänka på:

  1. Du glömde att stänga inspektionsluckan
  2. Packningen vid sotluckan ligger fel
  3. Du har puttat in för mycket aska i rökgången 

Det är därför du skall tända i spisen efteråt. Då ser du hur draget är och du kan åtgärda det direkt med.

Det är inte en självklarhet, men självfallet plockar du undan verktygen efter dig och sätter dem i en prydlig bunt där de skall vara. Annars smiter de iväg och är hopplösa att fånga när du skall sota nästa gång. Stegen skall placeras där den hör hemma och som sista aktivitet så dokumenterar du din sotning i sotningsjournalen.

Brandskyddsföreningen har mycket bra material och anordnar även kurser i egensotning

av Mattias

http://madprepper.net - http://skitjakt.nu - http://jaktkojan.nu - http://mattiashandley.se - http://vapenfakta.nu

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *